KASTRERING, TIDIG KASTRERING

Varför kastrera?

I Sverige har det funnits många åsikter om när en katt ska kastreras, och många myter lever tyvärr fortfarande kvar hos kattägare och veterinärer. Några exempel är:
-Katten ska vara minst 6 månader/1år vid kastrering
-Katten ska ha blivit könsmogen innan kastrering
-Honkatten mår bäst av att få en kull innan kastrering
-Kastrering är dyrt, så min katt får p-piller istället
-Honkatter steriliseras och hankatter kastreras
 
Jag vill börja med att berätta att ALLA katter, oavsett kön, kastreras. Ingen katt steriliseras. Kastrering och sterillisering är två helt skilda ingrepp, som båda kan utföras på både honkatter och hankatter.
Vid en kastration så opereras testiklar respektive livmoder, äggledare och äggstockar bort.
Vid en sterilisering kapas endast sädesledaren eller äggledaren, vilket gör katten steril. Nackdelen är att katten fortfarande producerar könshormoner vilket bland annat gör att hankatten fortsätter sitt revirmarkerande och honkatten fortsätter löpa. Detta är självklart inte önskvärt, varken för kattens eller människornas skull.
 
ALLA katter mår bäst av att kastreras. Katter är otroligt känsliga för stress, och att vara fertil (okastrerad) är en jättestor stressfaktor. Både hon- och hankatter går väldigt lätt ner i kondition och magrar av eftersom det enda deras instinkt säger åt dem att göra är att fortplanta sig. De är gärna väldigt rymningsbenägna och hankatter blir ofta aggressiva. Revirmarkerande genom urin ägnar sig gärna både han- och honkatter åt.
P-piller till en honkatt är något man verkligen bör undvika då det väldigt ofta gör att katter utvecklar juvertumörer. Livmoderinflammation är också vanligt hos okastrerade honkatter. Det är viktigt att känna till att p-piller inte hindrar katten från att bli dräktig! Dessa gör bara att katten inte löper. Hon kan mycket väl bli dräktig ändå, och risken är då dessutom att fostren skadas eller missbildas på grund av pillrena.
 
Tidig kastrering

Tidigare har Sveriges Veterinärförbund rekommenderat att katten ska vara sex månader vid kastrering, men sedan 2013 är denna rekommendation bortplackad. År 2015 kom en ny norm, där de istället rekommenderade fyra månader som lägsta rekomenderade ålder, men skrev även att det i vissa fall kan vara lämpligt att göra ingreppet tidigare. Värt att veta är att både den tiigare magiska gränsen på sex månader, och den idag på fyra, helt saknar betenskaplig grund.
I resten av världen, framförallt i USA, har kastrering av kattungar pågått och accepterats sedan början av 90-talet och det finns många utländska studier som analyserat detta.
 
Det finns INGA belägg för att en katt mår bäst av att bli könsmogen innan den kastreras. INTE heller något som säger att katten mår bra av att få en kull innan kastrering. Det finns INGA studier i att katten mår bättre av att vara 6 månader vid kastrering. Att veterinärer fortfarande hävdar detta beror helt och hållet på att traditionen säger detta, samt att dessa veterinärerna inte har kunskap om hur narkosen går till vid kastrering av en kattunge. Veterinärerna känner sig helt enkelt bekvämare med att kastrera större katter.
För en duktig veterinär är det inte mer komplicerat att kastrera en kattunge jämfört med en vuxen katt. Fler och fler svenska veterinärer uppdaterar sig nu om aktuell veteskap och börjar kastrera tidigt, på grund av att det kommer många fördelar att hämta ur detta:
En kattunge som kastreras har mycket större återhämtningsförmåga än en större katt. Kattungen är ofta på benen samma kväll, medan det kan ta 2-4 dagar innan den äldre katten återhämtat sig.
Minskad risk för ljuvertumörer och eliminerad risk för livmoderinflammaton hos honkatter.
Eliminerad risk för testikeltumörer för hankatter
Minskat revirbeteende.
Minskad stress för katten som kommer med könsmognaden.
Inga oönskade kullar på grund av att katten blir könsmogen innan kastrationen (återkommer till denna viktiga punkt senare). Lägre infektionsrisk på grund av ingreppet.
 
 
Bieffekter?
De två vanligaste agrumenten mot att kastrera kattungar är att narkosen är farlig för de små, samt att katten eventuellt inte utseendemässigt utvecklas på önskat vis.
Det ligger alltid en risk i att kastrera ett djur, så därför är det viktigt att hitta en duktig och rutinerad veterinär som är duktig på att kastrera just kattungar.
Vad gäller tillväxten så är det ingen skillnad i utvecklingen på några katter som kastreras prepubertalt, vare sig de kastreras vid 12 veckor eller vid 8 månader.
 
Varför vi kastrerar tidigt? Det finns flera orsaker till att vi kastrerar våra katter innan leverens.
 
Katten – Det är mest skonsamt för katten. En snabb återhämtning och vi vet med säkerhet att katten slipper stress på grund av könsmognad i det nya hemmet. För en honkatt är det en stor risk att få en kull. Det finns otroligt många saker som kan gå fel som gör att hon får sätta livet till.
 
Köparen – Kattungen är ”helt klar” när den levereras. Köparen behöver alltså inte ta sig tid och pengar till att se till att katten kastreras några månader senare.
 
Uppfödaren – Vi som uppfödare vet med säkerhet att att en såld sällskapskatt kommer förbli en sällskapskatt. Vissa uppfödare väljer att skriva kontrakt med sina köpare där de förbinder sig till att senare kastrera katten, men eftersom ett sådant kontrakt inte är lagligt att skriva (på grund att man då avtalar bort konsumentköplagen), så är detta det enda sättet att se till att ingen oönskad avel sker på katten.
 
Hemlösa katter – Detta är den absolut viktigaste punkten i vårt beslut att kastrera tidigt. I Sverige finns idag 100-150 tusen hemlösa katter, och är i och med det utsett till Sveriges största enskilda djurskyddsproblem. Alltför ofta får man höra att ”min honkatt smet ut och kom tillbaka dräktig” samt att ”min katt går på p-piller så hon kan inte bli gravid”. P-piller hindrar INTE en katt från att bli dräktig, utan döljer bara löpen. Så länge så otroligt många katter lever i missär utan hem så finns det ingen som helst anledning att vara oförsiktig. Som uppfödare är detta vårt sätt att se till att inga fler oönskade kattungar kommer till världen och bidrar till överpopulationen.

Våra erfarenheter
Vi har bara goda erfarenheter av tidig kastrering. Våra katter, både vuxna och kattungar, kastreras dessutom med titthålsoperation, vilket ger ett minimalt sår. Hankatter behöver inte sys alls, och honorna går därifrån med ett stygn. Ingen katt behöver bära tratt efter ingreppet.

(Texten är lånad av Susanna, SE*Alicendy´s Radgoll)

Könsmognad

Kastrering kan med fördel göras innan katten är könsmogen- vilket kan ske redan vid 3+, och 6 månaders ålder -  och på det sättet undviker man risken för oplanerad dräktighet och för beteendeproblem som revirkissande som både fertila honor och hanar kan ge upphov till. SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt hade förut rekommendationen att kastrera från 6 månaders ålder, men vid normgruppens möte i september 2013 togs åldersgränsen bort. Man har kommit fram till att åldersgränsen för kastrering vid 6 månaders ålder inte vilade på vetenskaplig grund och därför inte skulle vara kvar. Istället ska veterinären bedöma kattens allmäntillstånd vid kastreringen.

 I andra länder görs kastreringar så snart katten klarar narkos från ca 3 månaders ålder. Forskning visar att tidig kastrering är skonsammare eftersom unga katter läker och återhämtar sig snabbare. Många uppfödare väljer att kastrera sina katter innan leverans idag. Det finns flera veterinärer som kastrerar tidigt och det kan vara värt att leta upp en sådan i just din stad.

Kastrering av honkatt

Många tror att det heter sterilisering när man avser honkatters operation, men det heter kastrering både för hanar och honor. Medicinsk är det en ovariohysterektomi som görs när man kastrerar en hona. Både livmoder, äggledare och äggstockar tas bort. Vid en sterilisering snöps endast äggledarna och honan fortsätter att löpa och har kvar den påfrestande könsdriften, men kan inte bli dräktig. En kastrering för en hona kostar ca 900-1200 kr. Det finns gamla myter som lever kvar om att en hona måste ha fått en kull innan hon kastreras, men den är felaktig och skadar bara vår huskatt. Likaså är det felaktigt att en hona måste ha löpt innan hon kan kastreras. På många honor märks det inte att de löper, istället kommer de hem redan dräktiga. Det går att ta bort foster i samband med en kastrering, om det bara görs i tid och den bedömningen gör en veterinär. Ofta är det mer skonsamt för en ung hona än att tvingas igenom en påfrestande dräktighet och kull vid för tidig ålder.  

Snitt

Idag gör de flesta veterinärer ett litet snitt på en eller några centimeter på buken på honan när de öppnar för att kastrera. Det gör att honan får ett mindre sår.

En del tror att detta lilla snitt kallas titthålskastrering, men det är fel begrepp. Titthålsoperation, laparaskopi, görs inte vid kastrering av katter. Vid titthålsoperation används en videokamera och för att få plats med alla instrument krävs att man gör flera små snitt på t e x buken på en människa. För att kastrera en katt behöver veterinären ingen videokamera, och inte heller göra flera snitt. Snittet är litet, men begreppet titthålskastrering är alltså felaktigt att använda.

Piller ger juvertumörer

P-piller till katt är inte ett säkert skydd. Det är alltså inte ett alternativ istället för att kastrera sin katthona. Har du utekatt är det viktigt att du kastrerar innan den släpps ut. P-piller ger också ökad risk för juvertumörer, även vid kort tids användning. Köper du en honkattunge så bör du således räkna med kostnaden för kastrering.
Tidig kastrering!

I USA har tidig kastrering varit godkänd och välanvänd sedan början av 90-talet.

Jessica Magnusson gjort ett examensarbete där hon undersöker om det innebär några skillnader för katten att kastreras vid 12 veckors ålder jämfört med de svenska rekomendationerna 6 månader.

I USA har katthemmen lika stora problem med hemlösa och oplanerade kattungar som vi har här i Sverige. Varje år avlivas miljontals katter som ingen vill ha. Då började några katthem kastrera alla sina kattungar, vissa redan vid 6-7 veckors ålder, för att minska risken för fler oplanerade kattungar och dessutom för att de katter som adopterades från katthemmen inte skullekunna avlas på senare. I USA har tidig kastrering varit godkänd och välanvänd sedan början av 90-talet.

Jessica Magnussons arbete bygger på litteraturstudier och en enkätundersökning. I enkätundersökningen har 53 slumpvis utvalda veterinärklinker deltagit.

Varför kastrera?

Det finns många orsaker till varför man bör kastrera sin katt. De främsta fördelarna är att risken för sjukdomar i könsorganen minskar. Honorna kommer inte att kunna drabbas av äggstocks- eller livmodercancer och hankatterna kommer inte drabbas av testikeltumörer.

Eftersom honkatter ofta blir könsmogna tidigare än man tror kan man genom tidig kastrering förhindra att oönskade kattungar föds och därmed bidrar till överpopulationen av katter. Dessutom minskar risken för att honkatter utvecklar juvertumörer kraftigt om de kastreras före första löpet.

Kastration används också för att minska sexuella beteenden och revirbeteenden. Honkattens löpbeteende minskar och katterna slutar vandra långa sträckor för att hitta en partner, vilket innebär att de blir lugnare. Revirmarkering, då katten sprayar urin på till exempel möbler i omgivningen, minskar ofta när katten kastreras, liksom aggression mot andra djur.

Kastrerade katter tenderar även att leva längre än okastrerade katter.

Nuvarande åldersrekommendation

I Sverige var det fram till slutet av 1990-talet vanligt att man väntade med att kastrera sin katt tills den var könsmogen eller uppemot ett år gammal. Men detta ledde ofta till att många katter redan hade hunnit fortplanta sig innan de kastrerades. Något som bidrog till att antalet övergivna katter ökade. På dessa grunder bestämde sig Sällskapet för Smådjursreproduktion och Swedish Veterinary Feline Study Group att rekommendera att katter bör kastreras vid 6 månaders ålder.

Tidig kastrering

Tidig kastrering syftar oftast på kastrering som görs när kattungen är mellan 6 och 16 veckor gammal.

I USA och många andra länder har man precis som i Sverige stora problem med överpopulation av katter och hundar. Det rör sig ofta om hemlösa djur och oplanerade kullar. Varje år avlivas flera miljoner friska katter från katthem på grund av att det inte finns tillräckligt med folk som vill adoptera dem. Detta har gjort att många katthem vill använda sig av tidig kastrering för att på så sätt kunna kastrera alla katter och se till att inga katter som adopteras kommer att kunna föröka sig och bidra till överpopulationen.

Dessutom finns risken att många katter hinner fortplanta sig om man väntar med kastration till den traditionella åldern 6-8 månader, eftersom åldern för könsmognad varierar kraftigt. Det är inte ovanligt att honkatter blir könsmogna redan vid 4 månadersålder.

Även för uppfödare finns det fördelar med tidig kastrering då de kan få sina kattungar kastrerade innan leverans till den nya ägaren.

Det innebär en större risk att söva en kattunge jämfört med en vuxen katt. Därför har omfattande studier genomförts för att komma fram till de bästa metoderna. Det finns idag mycket kunskaper och erfarenheter om vilken typ av narkos/samärtlindring som fungerar bäst för kattungar.

Farhågor kring tidig kastrering

En oro som finns kring tidig kastrering är hur tillväxten påverkas samt att risken för epifysfrakturer därmed ökar.

Studier har genomförts där man jämfört katter som kastrerats vid 7 veckors ålder, samt vid 7 månader med okasterade katter. Kastrering reducerar hormonerna testosteron och östrogen, som båda har betydelse för epifysernas slutning. Studierna visade att kastration reducerar dessa hormoner i samma grad oavsett i vilken ålder katten kastreras. Episfysernas slutning sker ca 8 veckor senare hos en kastrerad katt än hos en okasterad.

På grund av den försenade epifysslutningen har det också antagits att risken ökar för att katten ska råka ut för episfysfrakturer.

I en studie som omfattade 1660 katter kunde man dra slutsatsen att epifysfrakturer inte hade något samband med tidig kastrering. Frakturer var rent generellt ovanligt bland katterna i studien. I en annan studie har man dock sett att försenad epifysslutning kombinerad med övervikt ökar risken för epifysfrakturer.Övervikt och ämnesomsättning 

Övervikt är ett vanligt problem som beror på många faktorer. Till exempel vilket foder katten får och hur aktiv den är.  Men det kan också bero på om katten är kastrerad eller ej. Kastrationen påverkar bland annat ämnesomsättningen och aktivitetsnivån.

En studie har visat att okastrerade hankatter har 28 % högre ämnesomsättning än kastrerade hankatter. Och okastrerade honkatter har 33 % högre ämnesomsättning än kastrerade honkatter. Efter kastrering ökar katterna dessutom sitt matintag med 26 % respektive 17 %.

Detta är den största anledningen till att katter går upp i vikt efter kastrering. De behöver mindre energi, men tenderar att äta mer. Många studier har visat att kastrerade katter har lättare för att gå upp i vikt, men man har inte sett några skillnader mellan tidigt kastrerade katter eller katter kastrerade efterkönsmognad.

Kattägarna bör informeras om detta så att de kan ta till åtgärder för att förhindra viktuppgång, så som motion och ett bra foder. Tyvärr har nästan hälften av alla kastrerade katter någon form av övervikt.

 

Narkosrisken

Man måste vara försiktigt när man söver ett ungt djur, eftersom distributionen och nedbrytningen av läkemedel skiljer sig mellan kattungar och vuxna katter. Från 12 till 14 veckors ålder fungerar dock njurar och lever som hos en vuxen katt. Dock kan man behöva sänka läkemedelsdoserna och välja läkemedel som är säkrare för yngre katter.

När en ung katt sövs är det viktigt att man övervaknar den under operationen. De faktorer som är viktigast att övervaka är pulsen, hemoglobinets syresättning, andningsfrekvens, muskelavslappning, till exempel i käken, ögats position och pupillstorlek. Det är viktigt att man inte förlitar sig på övervakningsutrustning utan övervakar djuret manuellt.

Genom dessa faktorer kan man enkelt bedöma hur djuret ligger i narkosen och även tidigt upptäcka förändringar. Kattungar är dessutom känsligare för hypotermi (nedsatt kroppstemeratur) vilket kan leda till ett försämrat uppvak på grund av långsammare elimination av läkemedlen.

Urinvägsproblem  

Sjukdomar i urinvägarna är vanligt bland kastrerade hankatter. Man har trott att detta beror på att kastrering, och framförallt tidig kastrering, skulle leda till ett trängre urinrör.

Flera studier har dock bevisat att urinrörets diameter inte skiljer sig mellan tidig kastrerade, sent kastrerade eller okastrerade katter. I en studie kunde man till och med se att urinvägsproblem var vanligare hos katter som kastrerats efter könsmognad. Om orsakerna till urinvägsproblemen var åldern vid kastrering eller påverkan från miljö eller foder var dock oklart. Man har däremot sett skillnader i utvecklingen av de yttre könsorganens utseende. Tidigt kastrerade katter kommer att behålla det juvenila utseendet, hankatter utvecklar inga hullingar på penis och honkatter har en mindre vulva än okastrerade katter. Hos katter som däremot kastreras efter könsmognad kommer de yttre könsorganen att tillbakabildas något; hankatterna får atrofierade hullingar och honkatternas vulva förminskas något.

Beteendeförändringar 

En studie har under ett år undersökt hur beteendet förändras hos katter som kastreras vid 7 veckor respektive 7 månader och katter som inte kastreras alls. De beteenden som undersöktes var lekfullhet, upphetsning, aktivitetsnivå, vokalisering, aggression mellan individer och tillgivenhet.

Slutsatsen man kunde dra av denna studie var att det inte gick att upptäcka skillnader mellan någon av grupperna i avseende på lekfullhet, aktivitetsnivå, vokalisering eller upphetsning.

Däremot såg man tydligt att aggression mellan individer var högre i gruppen med okastrerade katter. Man såg också att de båda grupperna med kastrerade katter var betydligt mer tillgivna mot observatören jämfört med de okastrerade katterna.

Bland katter som kastreras innan könsmognad verkar dock risken vara större för att de blir mer rädda för främlingar och mer benägna att gömma sig. Bland tidigt kastrerade hankatter är urinmarkering ovanligt.

I en annan studie drog man slutsatsen att problembeteenden inte var vanligare hos tidigt kastrerade katter.

Påverkat immunförsvar 

Få långtidsstudier finns på tidigt kastrerade katter och många veterinärer är oroliga för att tidig kastrering skulle leda till att katten får ett sämre immunförsvar och därmed är känsligare för infektioner.

I en studie anses det dock osannolikt att tidig kastrering skulle vara förknippat med dåligt immunförsvar eftersom tidig kastrerade katter inte drabbades av infektioner i större utsträckning än katter kastrerade efter könsmognad. Man såg också att tandsköttsinflammationer och astma var mer sällsynt hos tidigt kastrerade katter, vilket helt motsäger att immunförsvaret skulle vara försämrat.

Speciella faktorer vid tidig kastrering

Tidig kastrering ska endast tillämpas på fullt friska kattungar. De bör också vara vaccinerade och avmaskade. Innan sövning bör de genomgå en nogrann undersökning. När det gäller hankatter undersöks om båda testiklarna finns i pungen.

Kattungen vägs till närmsta hekto och läkemedelsdoserna räknas ut noggrant. Kattungar drabbas lätt av hypotermi (nedkylning). Det är därför mycket viktigt att kattungen hålls i en varm miljö före och efter operationen.

Från 12 till 14 veckors ålder fungerar dock lever och njurar som hos en vuxen katt. Vilket innebär att riskerna minskar.

Kattungar ska fastas innan operationen, men helst inte mer än 3-8 timmar. Ju yngre katten är desto kortare tid fastas den. Man bör dessutom se till att kattungen får i sig ett litet mål mat inom en timma efter att den vaknat.

För att få ett så bra insomnande och uppvaknande som möjligt bör man försöka hålla katten i en lugn miljö.

Enkätundersökningen Svenska veterinärkliniker

Av de tillfrågade klinkerna är det endast 12% som utför kastrering vid 12 veckors ålder. 

Orsaken till varför så få valt att inte kastera vid tidig ålder är traditionen att inte kastrera katter förrän vid 6 månaders ålder samt oro för tillväxtstörningar hos katten.

Angivna fördelar med tidig kastering:
Minskad risk för juvertumörer.
Minskad risk för revirbeteenden.
Inga oönskade kullar.
Katten slipper stressen som könsmognad innebär.
Yngre katter återhämtar sig snabbare än en äldre katt.
Angivna nackdelar:
Narkosrisken var den övervägande nackdelen.
Operationen är tekniskt svårare.
Svårare att dosera läkemedel.
Kattungarna är för aktiva efter operationen.
Risken för hypotermi och hypoglykemi är större.
Några av de tillfrågade var även oroliga för ökad tillväxt och några för minskad tillväxt.
56% av det illfrågade veterinärena rekomenderade energireducerat foder till nykasterade katter.
Författarens kommentarer/diskussion

Skillnaderna mellan att kastrera en katt vid 12 veckors eller 6 månaders ålder är inte stora. Man måste dock vara försiktigare med vävnaderna och sänka läkemedelsdoserna.

Farhågorna som finns kring tidig kastrering kan i princip dementeras genom de källor jag använt i mitt arbete. Övervikt verkar vara ett problem som förekommer oavsett ålder vid kastrering, liksom urinvägsproblem.

Narkosrisken är minimal så länge man använder rätt läkemedel, är extra noggrann meddoseringen och håller djuret under noggrann övervakning av framförallt kroppstemperaturen på grund av risken för hypotermi.

Epifysfrakturer är generellt ovanligt, men jag tycker dock att det vore bra med mer forskning på huruvida epifysfrakturer är sammankopplat med tidig kastrering, men även forskning på flera epifyser, eftersom den källa jag använde endast studerade en epifys.

Jag anser, efter att ha skrivit detta arbete, att tidig kastrering är något som kan utföras med säkerhet, om kliniken det utförs på har rätt förutsättningar och kunskaper.

Den här artikeln bygger på Jessica Magnussons studentarbete: Kastration av katt, Publicerat vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara 2009.  

Information lånad av Katter iFokus. Examensarbete